 |
|
Jannica och Uffe |
Foto
Magnus Persson
|
|
|
|
Jannica och Uffe |
Foto
Magnus Persson
|
Hösten
1996 visste jag inte att valpen vi just skulle hämta hos kennel Havenstad
i Belgien skulle bli
mitt "livs hund". En hund som faktiskt hela dvärgschnauzervärlden
känner till som "Tuffe-Uffe". Det var Torsten Widholm på
tidningen Hundsport som skrev det smeknamnet för första gången
och sen dess blev det Uffe's alldeles egna pseudonym, för han var
en riktig kändis. Första gången jag riktigt förstod
det var på världsutställningen 1998. Uffe hade vunnit
grupp 2 och vi gick ut ur den stora mässhallen för att
rasta.
Då, när vi går förbi en restaurang med uteservering,
reser sig alla gästerna och ger Uffe stående ovationer. Helt
otroligt och jag får fortfarande samma känsla så fort
jag tänker tillbaka på situationen. Uffe, ja han sträckte
på sig ännu mer för han älskade uppmärksamhet.
Ju fler applåder desto mer showade han. Vill här passa på
att framföra ett stort och varmt tack till alla som supportrat oss
under alla år - det stödet har i sig varit helt otrolig att
få vara med om, en härlig känsla svår att beskriva.
Tack också till alla er som nu skrivit i vår gästbok. Varje hälsning värmer. 
Uffe
var verkligen omtyckt av alla som kände honom. Han visste hur man
skulle uppföra sig, en riktigt gentleman som alltid drog blickarna
till sig var han än kom. Många har kommit fram och talat
om hur de upplevde ögonblicket de första gången såg
honom. Ja, riktigt fick ögonen på honom! Alla säger
samma sak, de kunde knappt släppa blicken. Han syntes! Det ger
en speciell känsla, för hur många gånger har vi
inte själva bara njutit av att se honom röra sig här
hemma. Han flöt fram, och när han stod, så stod han
bara där - perfekt! Två
schnauzerspecialister skrev på hans första utställningar; |
Niklas,
Zorro, Uffe, Fredrik & Ike sommaren
2005Vi saknar hans blick, gosestunderna, hans skafferi-rutin och hans ank-sysselsättning så oerhört mycket. Hans orubbliga ledarskap i flocken. Hundarna här hemma saknar honom naturligtvis också och är nu till viss del lite vilsna. Han var boss in i det sista med en pondus som gjorde att ingen av de andra hanhundarna ens skulle komma på tanken att utmana honom. Han sätt att uppföra sig är precis så vi vill en dvärgschnauzer ska vara. För även hans temperament vann beundran. Så otroligt modig och säker i alla situationer. Kanske den främsta egenskapen även hos hans valpar där fler redan är korade och 30 har blivit champions. Uffe finns inte hos oss längre. Alldeles för tidigt, 10½ år gammal, har vi mist honom i en hjärnblödning. Vi har fått uppleva en "once in a lifetime dog" det är jag så oändligt tacksam över. Han följde oss överallt och vi saknar honom mer än ord kan beskriva. - Tack Cyriel & Denise för denna underbara hund! Jag hoppas vi kan se hans goda egenskaper i kommande generationer om än bara i små delar för hans like kommer aldrig mer skådas. Saknar dig Uffe-Puffe … Anne med familj |
|
|